Samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet
Gymnasievägvisaren 21 oktober 2026
Allt om samhällsvetenskapsprogrammet: vad du läser, vilka inriktningar som finns, vad du kan bli och hur du hittar en skola.
Samhällsvetenskapsprogrammet är gymnasiets mest sökta program och finns på fler skolor än något annat. Det passar dig som är intresserad av människor, samhället och världen runt omkring, och som vill hålla många vägar öppna efter gymnasiet. Här går vi igenom vad programmet innehåller, vilka inriktningar du kan välja, hur det skiljer sig från andra program och vad du kan göra efteråt.
Vad är samhällsvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Det tar tre år, omfattar 2 500 gymnasiepoäng och ger grundläggande behörighet till högskolan. Skolverket beskriver programmet som en förberedelse för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område.
Du läser samhällskunskap, historia, geografi, religion och språk, och beroende på inriktning fördjupar du dig i psykologi, sociologi, ledarskap, media eller samhällsfrågor. Programmet leder inte till ett bestämt yrke. Det ger i stället en bred grund som du kan bygga vidare på.
Hur många skolor finns det
Enligt Skolverkets register för hösten 2026 finns programmet på ungefär 420 skolor, med drygt 560 platser i form av program och inriktningar. Det är fler än för något annat program. Flest finns i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län, men du hittar samhällsvetenskap i nästan hela landet. Söker du på programmet här på sajten kan du filtrera på ort och län.
Inriktningar
Du väljer en inriktning, och skolan bestämmer vilka som erbjuds. Enligt Skolverkets register är dessa vanligast.
- Samhällsvetenskap. Den bredaste inriktningen. Du läser mer samhällskunskap, historia, geografi, religion och språk, och fördjupar dig i hur samhället fungerar.
- Beteendevetenskap. Här fokuserar du på människan: psykologi, sociologi, ledarskap och kommunikation. Det passar dig som vill förstå hur människor tänker och samarbetar.
- Medier, journalistik och kommunikation. Du läser om medier, journalistik, kommunikation och ofta praktiskt arbete med text, bild och ljud. Inriktningen finns på färre skolor.
Det finns också några skolor med särskilda varianter, till exempel inom estetiskt område som musik, teater eller design, och några enstaka med spetsutbildning och riksrekrytering. Många skolor erbjuder bara en eller två av inriktningarna, så titta på vad som finns inom din räckvidd.
Vad du läser
Programmet har gemensamma ämnen, programgemensamma ämnen och inriktningsämnen, som andra program.
De gemensamma ämnena läser alla elever: svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, historia, religionskunskap, naturkunskap och idrott och hälsa.
De programgemensamma ämnena är samhällsvetenskapsprogrammets kärna. Det kan vara samhällskunskap på en högre nivå, geografi, historia och ett modernt språk. Läser du ett språk från grundskolan kan du fortsätta med det, eller börja med ett nytt.
Inriktningsämnena beror på vad du valt. På beteendevetenskap läser du bland annat psykologi och sociologi. På medier, information och kommunikation läser du medie- och kommunikationsämnen.
Därtill kommer individuellt val och gymnasiearbetet i åk 3. Gymnasiearbetet är ett större projekt, ofta en uppsats eller undersökning inom ett samhällsvetenskapligt område.
Gy25, som började gälla hösten 2025, har ändrat uppbyggnaden för många program, och betyg sätts i vissa fall per ämne i stället för per kurs. Kontrollera vad som gäller för det år du söker.
Så ser vardagen ut
Du läser mycket och diskuterar mycket. Lektionerna handlar ofta om att läsa texter, analysera, jämföra och formulera egna slutsatser. Du skriver många uppsatser och redovisningar, och du lär dig argumentera och söka fakta.
Samhällsvetenskap är inte lika mattetungt som teknik eller naturvetenskap, men du läser matematik som på alla högskoleförberedande program. Många tycker att det är ett program där man får vara delaktig och prata, och där åsikter och frågor är viktiga.
Samarbetet är en stor del. Du arbetar i grupp, håller presentationer och diskuterar aktuella frågor. Det passar dig som är nyfiken på varför saker är som de är.
Samhällsvetenskap jämfört med andra program
Många funderar på skillnaden mot ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och naturvetenskapsprogrammet.
Ekonomiprogrammet har mer företagsekonomi och juridik. Samhällsvetenskap är bredare och mer inriktad på människor och samhälle. Humanistiska programmet har mer språk, litteratur och filosofi. Naturvetenskapsprogrammet har mycket matematik, biologi, fysik och kemi. Samhällsvetenskap har mindre naturvetenskap, men ger fortfarande bred behörighet.
Det är också skillnad på hur det känns. Samhällsvetenskap har ofta stora klasser och många skolor, vilket gör det lättare att hitta ett alternativ nära dig. Läs mer om hur du väljer mellan program i [Så väljer du gymnasieprogram](/artiklar/sa-valjer-du-gymnasieprogram) och [Högskoleförberedande program eller yrkesprogram](/artiklar/hogskoleforberedande-eller-yrkesprogram).
Behörighet och meritvärde
För att söka behöver du vara behörig till ett högskoleförberedande program, vilket betyder godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, och i nio andra ämnen. Läs alla krav i [Behörighet till gymnasiet](/artiklar/behorighet-till-gymnasiet). Fråga skolan om särskilda ämneskrav för den inriktning du söker.
På många skolor är samhällsvetenskap ett program där det går att komma in med ett medelhögt meritvärde, men på de mest eftertraktade skolorna kan gränsen vara hög. Hur meritvärdet räknas står i [Så räknas meritvärdet ut](/artiklar/sa-raknas-meritvardet). Titta på förra årets antagningsgränser hos din antagning och ange flera alternativ.
Vad du kan göra efter samhällsvetenskapsprogrammet
Programmet ger grundläggande behörighet till högskolan. Beroende på dina val kan du också få särskild behörighet till vissa utbildningar.
Högskole- och universitetsstudier. Det vanligaste är att läsa vidare. Utbildningar som ofta passar är juristprogrammet, psykologprogrammet, socionomprogrammet, lärarprogrammen, statsvetenskap, sociologi, journalistik, kommunikation, HR och polisutbildningen. Du kan också läsa något helt annat, eftersom behörigheten är bred. För utbildningar som kräver mycket matematik eller naturvetenskap kan du behöva läsa till kurser, så kolla kraven i god tid.
Yrkeshögskola. Det finns kortare utbildningar nära arbetslivet, till exempel inom kommunikation, marknadsföring, ekonomi och socialt arbete.
Arbete direkt. Många går direkt till jobb inom service, handel, administration, kundtjänst eller i verksamheter som arbetar med människor. Det kan vara ett sätt att prova olika arbeten innan du väljer vidare.
Annat. Du kan resa, arbeta, läsa på folkhögskola eller läsa kurser på komvux. Behörigheten finns kvar.
Tänk på att arbetsmarknaden ändras, och att många yrken bygger på vidare utbildning. Programmet är en grund, inte en färdig yrkesbana.
Hur du väljer skola
Samma program kan se olika ut på olika skolor. Några saker att titta på:
- Vilka inriktningar finns, och vilken vill du läsa?
- Vilka språk erbjuds, och kan du fortsätta med ditt språk?
- Finns samarbeten med företag, organisationer eller universitet?
- Hur arbetar skolan med gymnasiearbetet och uppsatser?
- Finns möjlighet att läsa extra kurser, till exempel matematik eller språk?
- Hur många elever tar examen inom tre år?
- Hur lång är resvägen?
Gå på öppet hus och prata med elever. Fråga hur en vanlig vecka ser ut. [Hur väljer du skola](/artiklar/hur-valjer-du-skola) och [Checklista för öppet hus](/artiklar/oppet-hus-checklista) har fler frågor att ta med.
Är samhällsvetenskap något för dig
Du kan ha nytta av programmet om du:
- är nyfiken på samhället, människor och världen
- gillar att läsa, skriva och diskutera
- vill hålla många vägar öppna efter gymnasiet
- inte vill välja yrke redan nu
- vill arbeta i grupp och ta del av olika åsikter
Programmet passar sämre om du helst vill arbeta praktiskt och komma ut i ett yrke direkt. Då kan ett yrkesprogram vara bättre. Du kan också göra [kompassen](/test) för att se vilka program som passar det du gillar. Är du osäker, läs [När du inte vet vad du vill](/artiklar/om-du-inte-vet-vad-du-vill).
Söka programmet
Du söker i den gemensamma antagningen hos din hemkommun eller region. Läs hur det går till i [Så fungerar gymnasieantagningen](/artiklar/sa-fungerar-gymnasieantagningen). Rangordna efter vad du helst vill, och ange minst ett alternativ där du är säker på att komma in.
Vanliga frågor
Vad läser man på samhällsvetenskapsprogrammet? Samhällskunskap, historia, geografi, religion och språk, och beroende på inriktning psykologi, sociologi eller medier, tillsammans med de gemensamma ämnena.
Vad kan man bli efter samhällsvetenskapsprogrammet? Det finns inget bestämt yrke. Många läser vidare till jurist, psykolog, socionom, lärare, journalist eller något annat samhällsvetenskapligt.
Är samhällsvetenskapsprogrammet lätt? Det är ett teoretiskt program med mycket läsning och skrivande, men mindre matematik än teknik och naturvetenskap. Hur svårt det är beror på vad du är bra på.
Behöver jag kunna ett språk? Du läser ett modernt språk på programmet. Det går att börja på nytt eller fortsätta med ditt språk från grundskolan.
Kan jag läsa naturvetenskap efteråt? Ja, men du kan behöva läsa till matematik, fysik, kemi eller biologi. Kontrollera kraven för utbildningen.
Kan jag byta program om jag ångrar mig? Ofta ja, särskilt tidigt. Läs [Byta program eller skola](/artiklar/byta-program-eller-skola).
Uppgifterna om antal skolor och inriktningar kommer från Skolverket och uppdateras varje gång vi hämtar katalogen. Kursplaner, behörighetskrav och namn kan ändras, så kontrollera alltid hos Skolverket och skolan.