Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet
Gymnasievägvisaren 21 oktober 2026
Allt om naturvetenskapsprogrammet: vad du läser, vilka inriktningar som finns, vad du kan bli och hur du hittar en skola.
Naturvetenskapsprogrammet är ett av gymnasiets mest klassiska högskoleförberedande program. Det passar dig som är nyfiken på hur naturen, kroppen och världen fungerar, och som gillar matematik, biologi, fysik och kemi. Här går vi igenom vad programmet innehåller, vilka inriktningar du kan välja, hur det skiljer sig från teknikprogrammet och vad du kan göra efteråt.
Vad är naturvetenskapsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Det tar tre år, omfattar 2 500 gymnasiepoäng och ger grundläggande behörighet till högskolan. Skolverket beskriver programmet som en förberedelse för högskolestudier inom främst naturvetenskap, matematik och teknik, men även inom andra områden.
Du läser matematik, biologi, fysik och kemi på hög nivå, och du arbetar med laborationer, undersökningar och uppgifter där du ska förstå hur saker hänger ihop. Programmet leder inte till ett bestämt yrke. Det ger en bred grund som öppnar dörrar till många utbildningar, bland annat inom medicin, teknik och forskning.
Hur många skolor finns det
Enligt Skolverkets register för hösten 2026 finns programmet på ungefär 350 skolor, med drygt 440 platser i form av program och inriktningar. Flest finns i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. Söker du på programmet här på sajten kan du filtrera på ort och län.
Inriktningar
Du väljer en inriktning, och skolan bestämmer vilka som erbjuds. Enligt Skolverkets register finns två.
- Naturvetenskap. Den mest ämnesfördjupade inriktningen. Du läser mer i biologi, fysik, kemi och matematik, och förbereds särskilt för utbildningar inom naturvetenskap, medicin och teknik.
- Naturvetenskap och samhälle. Här kombinerar du naturvetenskap med samhällsfrågor, till exempel hållbarhet, miljö och hälsa. Det passar dig som vill förstå hur naturvetenskap hänger ihop med samhället.
Några skolor har särskilda varianter, till exempel inom musik, bild eller teater, och några enstaka har spetsutbildning med riksrekrytering, bland annat i matematik och naturvetenskap. De tar emot elever från hela landet och har egna urvalsregler.
Alla skolor har inte båda inriktningarna, så titta på vad som finns nära dig. Läs vad inriktningen innehåller i kursplanen, eftersom samma namn kan innebära lite olika upplägg.
Vad du läser
Programmet har gemensamma ämnen, programgemensamma ämnen och inriktningsämnen.
De gemensamma ämnena läser alla elever: svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, historia, religionskunskap, naturkunskap och idrott och hälsa. På naturvetenskapsprogrammet läser du matematik på en hög nivå.
De programgemensamma ämnena är programmets kärna: biologi, fysik och kemi, ofta fördjupade, och matematik. Du får lära dig att göra experiment, mäta, tolka data och dra slutsatser.
Inriktningsämnena beror på vad du valt. På naturvetenskap fördjupar du dig ofta i matematik och naturvetenskapliga ämnen. På naturvetenskap och samhälle läser du ämnen som kopplar naturvetenskap till samhälle, miljö och hållbar utveckling.
Därtill kommer individuellt val och gymnasiearbetet i åk 3, där du gör ett större projekt inom naturvetenskap, ofta en undersökning med experiment eller mätningar.
Gy25 har ändrat uppbyggnaden för många program, och betyg sätts i vissa fall per ämne i stället för per kurs. Kolla vad som gäller för det år du söker.
Så ser vardagen ut
Du läser mycket teori, men du arbetar också praktiskt i labb. Lektionerna blandar genomgångar, räkneövningar, laborationer och rapportskrivning. Du lär dig att skriva laborationsrapporter och redovisa dina resultat.
Matematiken är en stor del, och kurserna bygger på varandra. Missar du något är det viktigt att be om hjälp tidigt. Många elever tycker att andra året är det mest krävande, eftersom kurserna i fysik och kemi blir svårare.
Det som ofta engagerar är att få förstå varför saker händer, från hur celler fungerar till hur ljus och krafter beter sig. Du arbetar både självständigt och i grupp.
Naturvetenskap jämfört med teknik
Många funderar på skillnaden mellan naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Båda ger bred behörighet och hög nivå på matematik och naturvetenskap.
Naturvetenskapsprogrammet läser mer biologi, kemi och fysik som ämnen i sig, och är bredare mot medicin, biologi och kemi. Teknikprogrammet läser mer teknik och praktiskt projektarbete, och passar dig som vill konstruera, bygga eller programmera. Läs mer i [Teknikprogrammet på gymnasiet](/artiklar/teknikprogrammet-gymnasiet).
Båda ger behörighet till många ingenjörsutbildningar, men vilka kurser du har med dig påverkar vilken särskild behörighet du får. Läs om hur du väljer mellan program i [Så väljer du gymnasieprogram](/artiklar/sa-valjer-du-gymnasieprogram).
Behörighet och meritvärde
För att söka behöver du vara behörig till ett högskoleförberedande program: godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, och i nio andra ämnen. Alla krav finns i [Behörighet till gymnasiet](/artiklar/behorighet-till-gymnasiet).
Naturvetenskapsprogrammet är populärt, och på de mest eftertraktade skolorna är antagningsgränsen hög. Hur meritvärdet räknas står i [Så räknas meritvärdet ut](/artiklar/sa-raknas-meritvardet). Titta på förra årets gränser hos din antagning, och ange flera alternativ.
Har du svårt för matematik eller naturvetenskap är det klokt att prata med din studie- och yrkesvägledare innan du väljer. Då kan ett annat högskoleförberedande program passa bättre.
Vad du kan göra efter naturvetenskapsprogrammet
Programmet ger grundläggande behörighet till högskolan, och beroende på dina val också särskild behörighet till många utbildningar.
Högskole- och universitetsstudier. Utbildningar som ofta passar är läkarprogrammet, tandläkarprogrammet, apotekarprogrammet, veterinärprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, civilingenjör och högskoleingenjör, biologi, kemi, fysik, matematik, miljövetenskap och lärarutbildningar. Många av dem är svåra att komma in på och kräver höga betyg. Du kan också läsa något helt annat, eftersom behörigheten är bred.
Yrkeshögskola. Det finns kortare utbildningar nära arbetslivet, till exempel inom laboratorium, miljö, hälsa och teknik.
Arbete direkt. Några går direkt till jobb, till exempel inom laboratorium, hälso- och sjukvård eller industri, men det är vanligast att läsa vidare.
Annat. Du kan resa, arbeta, läsa på folkhögskola eller på komvux. Behörigheten finns kvar.
Tänk på att många av de utbildningar som programmet leder till är långa och konkurrensutsatta. Fråga dig vad du vill göra, och kolla vilka krav som gäller.
Spetsutbildning och särskilda varianter
Några skolor har spetsutbildning, bland annat i matematik och naturvetenskap. De är riktade till elever som har särskilt stort intresse och förmåga, och tar emot elever från hela landet. Urvalet sker ofta med prov eller intervju, utöver betyg.
Det finns också varianter med särskild inriktning, till exempel musik eller bild, där du kombinerar naturvetenskap med ett estetiskt ämne. Fråga skolan hur det fungerar, och vilka krav som gäller.
Hur du väljer skola
Samma program kan se olika ut på olika skolor. Några saker att titta på:
- Vilka inriktningar finns?
- Hur ser labb och utrustning ut?
- Finns samarbete med universitet, företag eller forskare?
- Kan du läsa extra kurser, till exempel fördjupad matematik eller fysik?
- Hur arbetar skolan med gymnasiearbetet?
- Hur många elever tar examen inom tre år?
- Hur lång är resvägen?
Gå på öppet hus och prata med elever. Be att få se ett labb. [Hur väljer du skola](/artiklar/hur-valjer-du-skola) och [Checklista för öppet hus](/artiklar/oppet-hus-checklista) har fler frågor.
Är naturvetenskapsprogrammet något för dig
Du kan ha nytta av programmet om du:
- är nyfiken på hur naturen, kroppen och världen fungerar
- gillar matematik och att lösa problem
- tycker om experiment och laborationer
- vill hålla många vägar öppna
- vill läsa vidare på högskolan, särskilt inom natur, hälsa eller teknik
Programmet passar sämre om du helst vill ha mycket praktiskt arbete med händerna eller komma ut i arbete direkt. Då kan ett yrkesprogram vara bättre. Du kan göra [kompassen](/test) för att se vilka program som passar. Är du osäker, läs [När du inte vet vad du vill](/artiklar/om-du-inte-vet-vad-du-vill).
Söka programmet
Du söker i den gemensamma antagningen hos din hemkommun eller region. Läs hur det går till i [Så fungerar gymnasieantagningen](/artiklar/sa-fungerar-gymnasieantagningen). Rangordna efter vad du helst vill, och ange minst ett alternativ där du är säker på att komma in.
Vanliga frågor
Vad läser man på naturvetenskapsprogrammet? Matematik, biologi, fysik och kemi på hög nivå, tillsammans med de gemensamma ämnena. Inriktningen avgör resten.
Vad är skillnaden mellan naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle? Naturvetenskap är mer ämnesfördjupad. Naturvetenskap och samhälle kopplar naturvetenskapen till samhälle, miljö och hållbarhet.
Kan man bli läkare efter naturvetenskapsprogrammet? Ja, det är en vanlig väg. Läkarprogrammet kräver mycket höga betyg, och du behöver särskild behörighet.
Är naturvetenskapsprogrammet svårt? Det är teoretiskt och matematiken är krävande, men det beror på vad du är bra på. Många tycker att laborationerna gör det lättare att förstå.
Kan jag bli ingenjör efter naturvetenskapsprogrammet? Ja, det ger behörighet till många ingenjörsutbildningar. Kolla vilka särskilda krav som gäller.
Kan jag byta program om jag ångrar mig? Ofta ja, särskilt tidigt. Läs [Byta program eller skola](/artiklar/byta-program-eller-skola).
Uppgifterna om antal skolor och inriktningar kommer från Skolverket och uppdateras varje gång vi hämtar katalogen. Kursplaner, behörighetskrav och namn kan ändras, så kontrollera alltid hos Skolverket och skolan.