El- och energiprogrammet på gymnasiet

Gymnasievägvisaren 21 oktober 2026

Allt om el- och energiprogrammet: vad du läser, vilka inriktningar som finns, hur lärling fungerar, vad du kan bli och hur du hittar en skola.

El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram för dig som vill arbeta med el, energi, automation eller datorer och kommunikation. Det finns på ungefär 225 skolor och leder till yrken som många behöver. Här går vi igenom vad programmet innehåller, vilka inriktningar du kan välja, hur lärlingsvarianten fungerar och vad du kan göra efteråt.

Vad är el- och energiprogrammet

El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Det tar tre år, omfattar 2 500 gymnasiepoäng och ger en yrkesexamen. Skolverket beskriver programmet som en förberedelse för arbete med automatiserade produktionssystem, system för energi, miljö och vattenteknik eller dator- och kommunikationsteknik.

Du lär dig installera, underhålla och felsöka elektriska och elektroniska system. En stor del av utbildningen är praktisk, och du är ute på arbetsplatser under delar av tiden. Många går direkt ut i arbete efteråt. Du kan också läsa till behörighet för högskolan.

Hur många skolor finns det

Enligt Skolverkets register för hösten 2026 finns programmet på ungefär 225 skolor, med drygt 270 platser i form av program och inriktningar, varav ett tjugotal som lärling. Flest finns i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län, men du hittar programmet i stora delar av landet. Söker du på programmet här på sajten kan du filtrera på ort och län, och på lärling.

Inriktningar

Du väljer en inriktning, och skolan bestämmer vilka som erbjuds. Enligt Skolverkets register är de vanligaste följande.

- Elteknik. Den största inriktningen. Du lär dig installera och underhålla elanläggningar i bostäder, fastigheter och industri.

- Dator- och kommunikationsteknik. Du arbetar med datornätverk, kommunikationsutrustning och elektronik. Det passar dig som är intresserad av både el och IT.

- Automationsteknik. Du lär dig styra och övervaka maskiner och produktionssystem med hjälp av elektronik och datorer.

- Energiteknik. Här arbetar du med energiproduktion och energisystem, till exempel värme, vatten och förnybar energi.

Alla skolor har inte alla inriktningar, och några erbjuder särskilda varianter eller riksrekrytering. Läs vad inriktningen innehåller i kursplanen, eftersom samma namn kan ha lite olika innehåll.

Vad du läser

Programmet har gemensamma ämnen, programgemensamma ämnen och inriktningsämnen.

De gemensamma ämnena läser alla elever: svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, historia, religionskunskap och idrott och hälsa. På ett yrkesprogram är omfattningen mindre än på ett högskoleförberedande program.

De programgemensamma ämnena är kärnan. Du läser elkunskap, ellära, elektroniska och elektriska system, och om säkerhet och arbetsmiljö. Du lär dig läsa ritningar, mäta, koppla och felsöka.

Inriktningsämnena beror på vad du valt. På elteknik läser du elinstallation och elkraft. På dator- och kommunikationsteknik läser du nätverk, datorsystem och kommunikation. På automationsteknik läser du styrsystem och robotteknik. På energiteknik läser du energi, värme och miljö.

Därtill kommer individuellt val och gymnasiearbetet, som på yrkesprogram ofta är ett praktiskt arbete som visar att du kan yrket.

Gy25 har ändrat uppbyggnaden för många program, och betyg sätts i vissa fall per ämne i stället för per kurs. Kolla vad som gäller för det år du söker.

Arbetsplatsförlagt lärande

På yrkesprogram är en del av utbildningen på en arbetsplats, kallat arbetsplatsförlagt lärande, APL. Du arbetar tillsammans med yrkesverksamma och lär dig yrket i praktiken. En handledare på arbetsplatsen följer din utveckling, och en lärare på skolan har ansvar för att kunskapskraven nås.

APL är ofta det som ger mest. Du får se hur yrket är på riktigt, bygga kontakter och ibland få erbjudande om jobb eller sommarjobb. Fråga skolan hur de ordnar platserna, om du får hjälp att hitta en eller förväntas söka själv, och hur resvägen fungerar.

Lärling

Lärling är en variant av programmet där du är på arbetsplatsen minst hälften av tiden. Du lär dig yrket av erfarna kollegor och läser skolämnena vid sidan. Det finns på ett tjugotal platser, mest inom elteknik.

Lärling passar dig som lär dig bäst genom att göra och som vet vilket yrke du vill prova. Läs mer i [Lärling på gymnasiet](/artiklar/gymnasial-larlingsutbildning). Tänk på att du är beroende av att en arbetsplats tar emot dig, och att platserna varierar mellan orter.

Säkerhet och auktorisation

Elarbete kräver noggrannhet och kunskap om säkerhet, eftersom fel kan vara farliga. Du lär dig regler och arbetssätt som gäller för elinstallationer. För att arbeta självständigt som elinstallatör behöver du behörighet eller auktorisation, som bygger på utbildning och praktisk erfarenhet efter gymnasiet. Fråga skolan och branschen vad som krävs, och hur lång tid det tar.

Behörighet och meritvärde

För att söka behöver du vara behörig till ett yrkesprogram: godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, och i fem andra ämnen. Läs alla krav i [Behörighet till gymnasiet](/artiklar/behorighet-till-gymnasiet).

Är det fler sökande än platser avgör meritvärdet. Hur det räknas står i [Så räknas meritvärdet ut](/artiklar/sa-raknas-meritvardet). Titta på förra årets gränser hos din antagning, och ange flera alternativ.

Vad du kan göra efter el- och energiprogrammet

Programmet ger en yrkesexamen. Du är redo att börja arbeta, men det är vanligt att få mer utbildning på jobbet.

Arbete. Många går direkt till jobb som elektriker, servicetekniker, drifttekniker, automationstekniker eller nätverkstekniker. Arbetsgivare finns inom installation, industri, fastighet, energi och telekom. Efterfrågan varierar mellan orter och över tid, så kolla med branschen och Arbetsförmedlingen hur läget ser ut där du bor.

Vidare utbildning. Du kan läsa vidare på yrkeshögskola, till exempel inom elkraft, automation, energi eller IT. Du kan också läsa till högskolebehörighet och söka till högskoleingenjörsprogram eller civilingenjörsprogram. Läs [Från yrkesprogram till högskola](/artiklar/fran-yrkesprogram-till-hogskola).

Egen verksamhet. Med tiden kan du bli elinstallatör och starta eget, när du har behörighet och erfarenhet.

Annat. Du kan läsa på komvux eller folkhögskola, eller prova helt andra yrken.

Hur du väljer skola

Samma program kan se olika ut på olika skolor. Några saker att titta på:

- Vilka inriktningar finns?

- Hur ser verkstäder, labb och utrustning ut?

- Hur ordnas APL, och finns lärling?

- Samarbetar skolan med företag och elbranschen?

- Kan du läsa till högskolebehörighet inom tre år, och hur?

- Hur många elever tar examen inom tre år?

- Hur lång är resvägen?

Gå på öppet hus och be att få se verkstaden. Prata med elever om hur det är på APL. [Hur väljer du skola](/artiklar/hur-valjer-du-skola) och [Checklista för öppet hus](/artiklar/oppet-hus-checklista) har fler frågor.

Är el- och energiprogrammet något för dig

Du kan ha nytta av programmet om du:

- gillar att arbeta praktiskt och förstå hur saker fungerar

- är noggrann och tycker om att felsöka

- vill ha ett yrke och komma ut i arbetslivet

- är intresserad av el, energi, automation eller datorer

- trivs med att arbeta både själv och tillsammans med andra

Programmet passar sämre om du helst vill läsa teori eller är osäker på yrke. Då kan ett högskoleförberedande program vara bättre, till exempel [teknikprogrammet](/artiklar/teknikprogrammet-gymnasiet). Du kan göra [kompassen](/test) för att se vilka program som passar. Läs också [Högskoleförberedande program eller yrkesprogram](/artiklar/hogskoleforberedande-eller-yrkesprogram).

Söka programmet

Du söker i den gemensamma antagningen hos din hemkommun eller region. Läs hur det går till i [Så fungerar gymnasieantagningen](/artiklar/sa-fungerar-gymnasieantagningen). Rangordna efter vad du helst vill, och ange minst ett alternativ där du är säker på att komma in.

Vanliga frågor

Vad läser man på el- och energiprogrammet? Elkunskap, elektroniska och elektriska system, säkerhet och arbetsmiljö, och inriktningsämnen, tillsammans med de gemensamma ämnena, med APL på arbetsplats.

Vad kan jag jobba med efter programmet? Elektriker, servicetekniker, drifttekniker, automationstekniker eller nätverkstekniker, beroende på inriktning.

Blir jag behörig elektriker direkt? Nej. Gymnasiet ger grunden, men för att arbeta självständigt som elinstallatör krävs behörighet eller auktorisation som bygger på erfarenhet. Fråga skolan.

Kan jag läsa vidare på högskolan? Ja, om du läser till behörigheten. Det kan göras på gymnasiet eller på komvux.

Måste jag vara bra på matematik? Du läser matematik och behöver förstå grundläggande beräkningar, men behöver inte vara bäst.

Kan jag byta program om jag ångrar mig? Ofta ja, särskilt tidigt. Läs [Byta program eller skola](/artiklar/byta-program-eller-skola).

Uppgifterna om antal skolor och inriktningar kommer från Skolverket och uppdateras varje gång vi hämtar katalogen. Kursplaner, behörighetskrav och namn kan ändras, så kontrollera alltid hos Skolverket och skolan.