Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet

Gymnasievägvisaren 21 oktober 2026

Allt om barn- och fritidsprogrammet: vad du läser, vilka inriktningar som finns, hur lärling fungerar, vad du kan bli och hur du hittar en skola.

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram för dig som vill arbeta med människor, till exempel barn, unga eller vuxna inom pedagogik, socialt arbete, fritid eller hälsa. Det finns på ungefär 200 skolor och leder både till arbete och till vidare studier. Här går vi igenom vad programmet innehåller, vilka inriktningar du kan välja, hur lärlingsvarianten fungerar och vad du kan göra efteråt.

Vad är barn- och fritidsprogrammet

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Det tar tre år, omfattar 2 500 gymnasiepoäng och ger en yrkesexamen. Skolverket beskriver programmet som en förberedelse för arbete med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller inom fritids- och friskvårdssektorn.

Du lär dig hur människor utvecklas och lär sig, hur man leder grupper och möter olika behov. En stor del av utbildningen är praktisk, och du är ute på arbetsplatser som förskolor, skolor, fritidshem och fritidsgårdar under delar av tiden. Programmet ger inte automatiskt behörighet till högskolan, men du kan läsa till den.

Hur många skolor finns det

Enligt Skolverkets register för hösten 2026 finns programmet på ungefär 200 skolor, med drygt 230 platser i form av program och inriktningar, varav ett tjugotal som lärling. Flest finns i Västra Götalands län, Stockholms län och Skåne län. Söker du på programmet här på sajten kan du filtrera på ort och län, och på lärling.

Inriktningar

Du väljer en inriktning, och skolan bestämmer vilka som erbjuds. Enligt Skolverkets register finns två.

- Pedagogiskt och socialt arbete. Den största inriktningen. Du lär dig arbeta med barn och unga i förskola, skola och fritidshem, och med socialt arbete. Det passar dig som vill arbeta med lärande och omsorg.

- Fritid och hälsa. Du arbetar med aktiviteter, rörelse, kost, hälsa och friskvård för olika åldrar. Det passar dig som vill arbeta med fritid, idrott eller friskvård.

Båda finns också som lärling på några platser. Alla skolor har inte båda inriktningarna, så titta på vad som finns nära dig.

Vad du läser

Programmet har gemensamma ämnen, programgemensamma ämnen och inriktningsämnen.

De gemensamma ämnena läser alla elever: svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, historia, religionskunskap och idrott och hälsa. På ett yrkesprogram är omfattningen mindre än på ett högskoleförberedande program.

De programgemensamma ämnena är kärnan. Du läser om hur människor utvecklas, om ledarskap och kommunikation, om hälsa, om bemötande och om hur man arbetar med barn och unga. Du lär dig hur du planerar aktiviteter och stöttar andras lärande.

Inriktningsämnena beror på vad du valt. På pedagogiskt och socialt arbete läser du om pedagogik, social omsorg och barns utveckling. På fritid och hälsa läser du om fritidsverksamhet, rörelse och hälsa.

Därtill kommer individuellt val och gymnasiearbetet, som på yrkesprogram ofta är ett praktiskt arbete som visar att du kan yrket.

Gy25 har ändrat uppbyggnaden för många program, och betyg sätts i vissa fall per ämne i stället för per kurs. Kolla vad som gäller för det år du söker.

Arbetsplatsförlagt lärande

På yrkesprogram är en del av utbildningen på en arbetsplats, kallat arbetsplatsförlagt lärande, APL. Du arbetar tillsammans med yrkesverksamma, till exempel på en förskola, i en skola, på ett fritidshem eller en fritidsgård, och lär dig yrket i praktiken. En handledare följer din utveckling, och en lärare på skolan ansvarar för att kunskapskraven nås.

APL är ofta det som ger mest. Du ser hur yrket är på riktigt, och du bygger kontakter. Fråga skolan hur de ordnar platserna, om du får hjälp att hitta en eller förväntas söka själv, och hur resvägen fungerar. Tänk på att du arbetar med barn och unga, och att arbetsplatser kan kräva utdrag ur belastningsregistret. Skolan berättar vad som gäller.

Lärling

Lärling är en variant där du är på arbetsplatsen minst hälften av tiden. Du lär dig yrket av erfarna kollegor och läser skolämnena vid sidan. Det finns på ett tjugotal platser. Läs mer i [Lärling på gymnasiet](/artiklar/gymnasial-larlingsutbildning).

Lärling passar dig som lär dig bäst genom att göra, och som vet vilket yrke du vill prova. Tänk på att du är beroende av att en arbetsplats tar emot dig, och att platserna varierar mellan orter.

Behörighet och meritvärde

För att söka behöver du vara behörig till ett yrkesprogram: godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, och i fem andra ämnen. Läs alla krav i [Behörighet till gymnasiet](/artiklar/behorighet-till-gymnasiet).

Är det fler sökande än platser avgör meritvärdet. Hur det räknas står i [Så räknas meritvärdet ut](/artiklar/sa-raknas-meritvardet). Titta på förra årets gränser hos din antagning, och ange flera alternativ.

Vad du kan göra efter barn- och fritidsprogrammet

Programmet ger en yrkesexamen. Du kan börja arbeta direkt, men många läser vidare.

Arbete. Efter programmet kan du söka jobb som barnskötare, fritidsassistent, elevassistent, personlig assistent, ledare inom fritidsverksamhet eller friskvård. Det finns arbete inom förskola, skola, fritidshem, fritidsgårdar, idrottsföreningar och friskvård. Arbetsgivare ställer olika krav, och många kräver vidare utbildning för vissa yrken. Efterfrågan varierar mellan orter och över tid, så kolla med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen hur läget ser ut där du bor.

Vidare utbildning. Du kan läsa vidare på yrkeshögskola, till exempel inom pedagogik, socialt arbete eller friskvård. Du kan också läsa till behörighet för högskolan och söka till lärarprogram, förskollärarprogram, socionomprogram och andra utbildningar där du arbetar med människor. Läs [Från yrkesprogram till högskola](/artiklar/fran-yrkesprogram-till-hogskola).

Annat. Du kan läsa på komvux eller folkhögskola, eller prova helt andra yrken.

Många yrken med barn och unga, som förskollärare och lärare, kräver en högskoleutbildning. Barn- och fritidsprogrammet är ofta en bra start, men fråga skolan hur du kan läsa till behörighet om du siktar dit.

Hur du väljer skola

Samma program kan se olika ut på olika skolor. Några saker att titta på:

- Vilka inriktningar finns?

- Hur ordnas APL, och finns lärling?

- Vilka arbetsplatser samarbetar skolan med?

- Kan du läsa till högskolebehörighet inom tre år, och hur?

- Hur arbetar skolan med stöd och bemötande?

- Hur många elever tar examen inom tre år?

- Hur lång är resvägen?

Gå på öppet hus och prata med elever om hur det är på APL. [Hur väljer du skola](/artiklar/hur-valjer-du-skola) och [Checklista för öppet hus](/artiklar/oppet-hus-checklista) har fler frågor.

Är barn- och fritidsprogrammet något för dig

Du kan ha nytta av programmet om du:

- tycker om att arbeta med barn, unga eller vuxna

- har tålamod och är bra på att lyssna

- gillar att planera och leda aktiviteter

- vill ha ett yrke med människor i centrum

- vill gå ut i arbete, men kanske läsa vidare senare

Programmet passar sämre om du helst vill läsa teori eller är mest intresserad av teknik. Då kan ett högskoleförberedande program passa bättre. Du kan göra [kompassen](/test) för att se vilka program som passar. Läs också [Högskoleförberedande program eller yrkesprogram](/artiklar/hogskoleforberedande-eller-yrkesprogram).

Söka programmet

Du söker i den gemensamma antagningen hos din hemkommun eller region. Läs hur det går till i [Så fungerar gymnasieantagningen](/artiklar/sa-fungerar-gymnasieantagningen). Rangordna efter vad du helst vill, och ange minst ett alternativ där du är säker på att komma in.

Vanliga frågor

Vad läser man på barn- och fritidsprogrammet? Pedagogik, hälsa, ledarskap och bemötande, och inriktningsämnen, tillsammans med de gemensamma ämnena, med APL på arbetsplats.

Vad kan jag jobba med efter programmet? Barnskötare, fritidsassistent, elevassistent, personlig assistent eller ledare inom fritid och friskvård, beroende på inriktning.

Kan jag bli lärare eller förskollärare? Ja, men det kräver högskolestudier. Du behöver läsa till behörighet, på gymnasiet eller på komvux.

Vad är skillnaden mellan pedagogiskt och socialt arbete och fritid och hälsa? Den första handlar om arbete med barn och unga i skola och omsorg. Den andra handlar om fritid, rörelse och hälsa.

Måste jag ha utdrag ur belastningsregistret? På många arbetsplatser med barn krävs det. Skolan berättar vad som gäller för din APL.

Kan jag byta program om jag ångrar mig? Ofta ja, särskilt tidigt. Läs [Byta program eller skola](/artiklar/byta-program-eller-skola).

Uppgifterna om antal skolor och inriktningar kommer från Skolverket och uppdateras varje gång vi hämtar katalogen. Kursplaner, behörighetskrav och namn kan ändras, så kontrollera alltid hos Skolverket och skolan.